Röj och rensa

Den lilla boden på landet är full av saker. Ingen har rensat den sedan farfar gick bort för mer än 15 år sen. Men nu har hon bestämt sig för att det är dags. Det stuvade förrådet ska åter få bli vad det var ämnat att vara. En fullt fungerande liten snickarbod.
Svetten har fått håret att klibba fast i nacken och glasögonen har glidit ner på näsryggen. Hon har slutat bry sig om att skjuta upp dom på plats eftersom dom envisas med att åka ner lika snabbt igen. Dessutom har kreativiteten drabbat henne och händerna är fullt sysselsatta att skapa. Därför ser hon nu ut som en gammal sträng skolfröken med glasögonen långt ner på näsan när hon fäster ihop gamla spikband till olika stora cirklar. Hon fäster najtråd och snart växer en kristallkroneliknande form fram. Hon synar sitt hantverk. Ser sig sen om i myllret av saker. Kliver över lådor och skjuter undan andra för att ta sig fram till lådhurtsen som står längst in i boden. I andra lådan uppifrån, den som kärvar, hittar hon en plastpåse. Den är från tiden innan Åhléns fanns. Eller då Åhléns hette Tempo. Hon vet inte vilket. I påsen ligger mormors silverbestick. Eller nysilver kanske. Hon vet inte vilket den här gången heller. Men hon vet direkt att dom nu kommer få komma till användning igen. 
Hon böjer och borrar. Placerar ut och ändrar om innan hon känner sig nöjd. Knivar och gafflar har fått nytt liv som prismor och skedarna är nu ljushållare.
Hon kliver ner från trappstegen, tar tre steg bakåt och blickar upp. Placeringen i taket på verandan blev bättre än hon föreställt sig.
Rensningen i boden får vänta lite till.